Att jobba på VBK innebär frihet under ansvar. Vi tror på ett decentraliserat ansvar så långt det är möjligt. Detta för att skapa största möjliga delaktighet hos våra medarbetare. Engagemang och initiativkraft är förmågor som är viktiga att besitta när man börja jobba hos oss, faktiskt viktigare än kunskap. Kunskap och kompetens förvärvar man successivt genom att arbeta på VBK.
Vår strävan är att skapa ett arbetsklimat där arbetsglädje värdesätts och där det helt enkelt är tillåtet att ha kul på jobbet. Vi uppmuntrar aktiviteter tillsammans med arbetskamrater vid sidan av jobbet.
Vi väljer till mycket stor del våra nya medarbetare bland unga, nyexaminerade byggtekniskt utbildade ingenjörer. Vi anställer såväl civilingenjörer som högskoleingenjörer. Ofta har de tagit examen på Chalmers, men självklart anställer vi även från andra högskolor. Hos oss får den unge ingenjören under sakkunnig och erfaren ledning applicera sina kunskaper på intressanta och kvalificerade projekt. Detta är en viktig del av en långsiktig plan för tillväxt och succession inom VBK.
Det unika med att arbeta i byggbranschen är att varje projekt är just unikt. Inget är det andra likt och det görs bara ett av varje. Under en period kanske du arbetar med en nybyggnad av ett hotell för att några månader senare jobba med en ombyggnad av en bilfabrik. Detta ger en spännande variation i arbetet och tiden från de tidiga skisserna till färdig byggnad är överblickbar, för en större byggnad kanske ett par år.
När man börjar på VBK, oavsett om man kommer direkt från skolan eller har ett antal års arbetslivserfarenhet, får man alltid en fadder. Denna fadder ser till så att man så snabbt som möjligt kommer in i de rutiner som gäller på VBK. Faddern är även behjälplig med att svara på frågor och stötta i själva ingenjörsarbetet. Under det första halvåret på VBK får man också gå ett Introduktionsprogram för nyanställda, ett enklare trainee-program som vi utvecklat på VBK.
När man som ung ingenjör börjar arbeta med byggprojektering har man sin huvudsysselsättning antingen som CAD-ingenjör eller Beräkningsingenjör. Inte sällan blir det dock en mix av CAD-ritande och tekniska beräkningar som ingår i ens arbetsuppgifter. Börjar man arbeta med projektadministrativa uppgifter i unga år benämns man PA-ingenjör. Arbetsuppgifterna består då i att biträda våra mer erfarna projektledare, byggledare och besiktningsmän.
Efter ett antal år är man mogen att ta nästa steg i karriären. Man blir då Handläggare. Att vara handläggare innebär att man blir spindeln i nätet i ett projekt. Man leder sin grupp i det dagliga arbetet på kontoret, man går på möten där man inhämtar och lämnar information. Man styr projektet kostnads- och tidsmässigt mot uppställda mål. Varje handläggare har i varje uppdrag en uppdragsansvarig som överordnad.
I arbetet som handläggare får man successivt fler och fler kundkontakter. När kundkontakterna är av det antal att man är mer eller mindre självförsörjande på uppdrag och man samtidigt besitter en hög teknisk kompetens är man redo att ta nästa kliv i karriären. Man blir då Uppdragsledare. Arbetssituationen för en uppdragsledare påminner mycket om den för en handläggare. Dock finns två väsentliga skillnader. Som uppdragsledare har man ett kontinuerligt ansvar för att upprätthålla och utveckla sina kundrelationer. Man har heller ingen överordnad i dina uppdrag.
När man har utvecklat sina kundrelationer så mycket att man kan sysselsätta ett större antal medarbetare, kanske ett tiotal, och man samtidigt skaffat sig en gedigen fackkunskap är det naturligt att man blir utsedd till Uppdragsansvarig. Som uppdragsansvarig är man ytterst ansvarig för ett flertal uppdrag, såväl tekniskt, som ekonomiskt och tidsmässigt. Till sin hjälp har man en handläggare i varje uppdrag. Vi har idag nio uppdragsansvariga på VBK.
Vill du ha mer information om vilka arbetsuppgifter och karriärmöjligheter vi kan erbjuda kontakta: Ulf Kjellberg