Karlatornet – fundament av modellen större

För er som spänt har väntat på svaret på frågan om vad som väger lika mycket som 10 miljoner mjölkpaket så är det nu äntligen dags att få veta!

Vi börjar med en återblick. Karlatornet grundläggs som bekant på de platsgjutna grävpålar som vi tidigare skrivit om i vår artikelserie om Nordens högsta torn (länk). Men för att kunna nyttja dessa pålar krävs att lasten från byggnadens väggar och pelare kan spridas till samtliga pålar. Detta görs med hjälp av ett betongfundament (eller bottenplatta som det också benämns, trots att fundamentet är många gånger tjockare än en vanlig platta).

Armeringen i fundamentet och pålarna

Analys av närmare 1000 lastfall i byggskede och för färdig byggnad

För att analysera lastspridningen och bottenplattans kapacitet har beräkningsprogrammet SAFE använts. SAFE är ett kraftfullt verktyg för dimensionering av betongbjälklag och är en del av CSI:s programsvit där även modelleringsprogrammet ETABS ingår (används för beräkningsmodellen för tornet). Kopplingen mellan ETABS och SAFE tillåter exporter från den globala tornmodellen med tillhörande laster till SAFE vilket är till stor fördel då bottenplattan har analyserats för närmare 1000 separata lastfall!

Stor vikt lades även vid analys av bottenplattans kapacitet under byggskedet. Husets stabiliserande system ser nämligen helt olika ut för byggskedet och för den färdiga byggnaden. I byggskedet, fram tills dess att den övre utriggaren gjutits och härdat, kan endast kärnan nyttjas för horisontallaster. Detta gör att bottenplattan i vissa lägen belastas som hårdast redan under byggskedet, trots att vindlasterna är lägre (läs mer om stabiliserande system för höghus i vår tidigare artikel här).

Analysarbetet genomfördes med stor noggrannhet för att kunna optimera armeringens placering och mängd. Med hjälp av SAFE-modellen och exporten från ETABS kunde effekten av framtagna lastfall utvärderas med stor precision. Figuren nedan visar ett exempel på underkantsmomentets fördelning i bottenplattan där det kan observeras hur belastningen koncentreras under kärnan och de närmst liggande pålarna. Det är även här som armeringen ligger som mest koncentrerad med upp till 6 lager Ø32 i en riktning!

Ett fundament av modellen större

Svaret på mjölkpaketshögen är alltså, Karlatornets bottenplatta. Det 33x33 m² stora fundamentet bygger 3,75 m på höjden och utgör en volym på ca 4000 m³ armerad betong vilket ger en totalvikt på nästan 10 miljoner kilo (eller mjölkpaket). Som jämförelse i storlek har bottenplattan nästan samma volym som två stycken 50-meters simbassänger, tänk på det nästa gång ni är på Valhallabadet och plaskar!

Behovet av kapacitet och styvhet som tornet kräver kommer säkerställas av denna gigantiska konstruktion till fundament som under hösten 2018 tar form på plats i ett av Göteborgs mest expansiva kvarter, Karlastaden.

Projekteringen av Karlatornets bygghandling fortsätter och likaså vår artikelserie om vårt arbete med detta tekniskt utmanande och inspirerande konstruktionsuppdrag.

Missa inte nästa artikel som handlar om något vi göteborgare alla kan relatera till - vind. Det kommer att bli spännande kan vi lova!